Vem kan peka om en domän?

Vi har många gånger fått frågan om vi kan leta upp någons domäner, peka om en domän eller skapa en subdomän. Det finns ofantligt mycket att säga om domäner, men vi gör ett försök att ge en översikt.

Vad är ett domännamn?

Ett domännamn (eller domän som man oftast säger) är den adress du skriver in i webbläsaren för att besöka en webbplats eller vad som kommer efter symbolen “@” i en e-postadress. Domänen är en del av en fullständig webbadress (eller URL, som står för Uniform Resource Locator, eller internetadress på svenska).

Ett exempel på en fullständig webbadress är https://040.se/om-oss och domännamnet i webbadressen är då ”040.se”. 

Olika sorts domäner

Alla domäner slutar med en toppdomän (en så kallad TLD - Top-level domain) , i vårt fall .se som är den svenska toppdomänen. Man skiljer på nationella toppdomäner  (ccTLD) som är dedikerade till specifika länder (t ex .se eller .dk) och generiska toppdomäner (som t ex .com för kommersiella syften, .org för icke-kommersiella organisationer, .net för domäner som har anknytning till nätverket internet och så vidare). 

Vem som har ansvaret för att administrera toppdomänerna bestäms av ICANN (The internet Corporation for Assigned Names and Numbers). I Sverige är det Internetstiftelsen som har ansvarat för .se-domänen, men det är väldigt många och olika aktörer som har ansvar för de olika toppdomänerna. Två av de populäraste generiska toppdomänerna, .com och .net, administreras  av det amerikanska företaget VeriSign.

Det är Internetstiftelsen som ansvarar för internets svenska toppdomän .se och som sköter  registrering, teknisk drift och administration denna. De har en riktigt bra guide om domäner, där du hittar allt du behöver veta och lite till.

Hur registrerar man en domän?

För att registrera en domän på internet måste vända sig till någon av dem som administrerar en toppdomän för att registrera sitt domännamn, annars går det inte att hitta fram till domänen via DNS. För vissa nationella toppdomäner måste man höra hemma i landet för att registrera ett domännamn, för andra godtas bara företag eller andra juridiska personer.  Registrering och hantering av en domän med toppdomänen .se sker genom någon av de så kallade registrarer som Internetstiftelsen har auktoriserat för att sköta försäljning och administration av domännamn (vilket ofta är internetoperatörer eller webbhotell).

Domäner registreras och förnyas årligen men man kan ofta ställa in automatisk förnyelse och domänlås så att man inte råkar bli av med sin domän.

Här kan du kolla om en .se domän är ledig.

Hur pekar man en domän så att den fungerar?

Den som registrerar ett domännamn måste peka ut minst en auktoritativ namnserver för domännamnet. Antingen kan det vara en namnserver som innehavaren av domännamnet själv gör tillgänglig på internet eller också drivs den av någon annan, ofta en internetoperatör eller ett webbhotell. Det är alltså de som sköter utpekningen av namnservrar åt dig (eller också får du instruktioner från dem som berättar hur du eller din webbyrå kan göra det själv genom deras kontrollpaneler).

Hur fungerar domäner?

En webbsajt finns alltid på en server någonstans, och för att en server, dator eller annan digital enhet  ska kunna kommunicera med en annan via internet behöver de ha unika IP-adresser. En IP-adress består av fyra tal, som var och en innehåller en till tre siffror, med en enda punkt ( . ) mellan varje nummer eller grupp av siffror. Var och en av de fyra siffrorna kan variera från 0 till 255. 

Men talande namn i form av domännamn är ju enklare för människor att använda (och så mycket trevligare att kommunicera) än långa nummerserier med punkter. När du skriver in ett domännamn på adressraden i din webbläsare hämtar den webbplatsen från motsvarande IP-adress. Kopplingen mellan domännamnet och en IP-adress hanteras av något som kallas för Domain Name System (DNS). Den omvandlar helt enkelt domännamnet till en adress som läsaren förstår.

Vad är en DNS-server?

DNS är en hierarkisk databas vilket innebär att informationen är lagrad i en trädstruktur, och ett domännamn är helt enkelt en märkning som pekar ut var i trädstrukturen det går att hitta informationen om vilken IP-adress som är kopplad till det.

För varje domän finns en namnserver (eller en auktoritativ namnserver som också kan kallas svarande namnserver). Namnservrar, eller DNS-servrar som de också kallas, är de programvaror som används för att få fram information i DNS. Tack vare den hierarkiska uppbyggnaden behöver den utpekade namnservern för .se inte ha information om alla sina underdomäner utan det ansvaret kan delegeras till andra auktoritativa namnservrar. Varje namnserver har bara komplett information om en del av sin domän och denna del kallas för en zon

Vad är en subdomän då?

Domännamnssystemet består som sagt av en trädstruktur där varje nod i trädet representeras av ett domännamn. En subdomän är en domän som är en del av en större domän. Det innebär att alla domäner också är subdomäner eftersom de ingår i en struktur med grenar både ovanför och under sig i trädet. Subdomäner kallas ibland även för underdomäner

Som exempel är mail.040.se en sub-domän till 040.se. Samtidigt är 040.se en subdomän till .se (som också är en toppdomän). 

Kan man ha ett domännamn med svenska tecken?

Ja. Innan år 2003 tillät domännamnssystemet  endast bokstäverna a-z, siffrorna 0-9 och bindestreck i domännamn, men genom utökningen IDN, Internationalized Domain Names, kan man idag använda andra bokstäver och tecken i domännamnet.

Varje toppdomän (till exempel .se) avgör själv om man ska göra utökningen med IDN och i så fall vilka tecken som ska tillåtas. För .se har listan utökats med å, ä, ö, ü och é, de nordiska språkens bokstäver, samt alla bokstäver i de officiella svenska minoritetsspråken.

Men trots IDN så är det inte helt smärtfritt att ha svenska tecken i sin domän. När IDN-domännamn ska användas i DNS-systemet så måste det kodas om enligt en speciell formel så att allt utom a-z, 0-9 och bindestreck omvandlas till just a-z, 0-9 och bindestreck och tyvärr så kan den omkodade versionen synas ibland. Om ett domännamn börjar på xn-- så är det ett IDN-domännamn som inte har hanterats helt.

Alla de vanliga (och senaste versionerna) av webbläsarna har stöd för ID , men stödet hos e-postprogram är mer begränsat. 

En annan sak är att alla dina användare inte har tangentbord som kan hantera speciella språkspecifika tecken som å,ä eller ö så en tumregel är att alltid ha en "vanlig" domän också.

 

Om du tycker att det här med domäner och pekningar verkar rörigt hjälper vi dig gärna. Vi kan hjälpa dig med vad som är ett bra domännamn, eller vad du ska be din registrator eller ditt webbhotell om men vi vill att du äger din domän och står för avtalet med ditt webbhotell själv.

När vi ändå pratar om URL:ar...

Varför står det ibland http och ibland https i webbadressen? Är det viktigt med säker surf?

Berätta om SSL

Vad ska jag tänka på när jag väljer webbhotell?

Även om du har en domän registrerad på ett ställe kan du välja en helt annan part som webbhotell - vilket kan vara bra ibland.

Mer om olika alternativ för webbhotell